18

Födelsedag.
Utvärdering om min första dag som 18-åring kommer. Såsmåningom.
Puss!


måndagstankar pt. II

OK, nu lägger vi av med det här negativa. Jag tänker ta efter Oscar och hans vän som kommit fram till att dom ska ha en gnällfri vecka, det är vad jag ska göra! Jag ska se till att vända allt till det positiva, se saker från den ljusa sidan, börja dagen med ett leende och allt sånt där. Vi kan börja på dirren ("dirren" är tydligen vad ungdomar idag säger om "direkt" - bara det är ju helt hysteriskt roligt och positivt och glatt.) Ok, nu kör vi. Jag lyssnar på Mamma Mia!-soundtracket. Det är helt klart en positiv grej då det får mig att vilja hoppa upp och dansa och sjunga för allt jag är värd. Något annat trevligt är att jag har hittat ännu en ny favoritblogg. Den tillhör Li. Vulgär och underbar! Får mig ett gott skratt varje gång jag klickar mig in där. Vad mer? Solen! Solen och värmen känns ju helt klart som ett plus. Okej, det var allt jag kunde komma på. Nu har vi vart positiva så det räcker en vecka framöver! Puss!

måndagstankar

Och så sitter man här dan före dopparedan.
Typ. Imorgon fyller jag 18 och förväntas därmed också att gå och bli vuxen. Själv känner jag mig som fjorton och vuxen ligger så långt från min verklighet man bara kan komma. Jag känner mig totalt opepp, blank och likgiltig inför det hela, vilket på ett vis är väldigt tråkigt. När man inte ens blir upprymd över att veta att man imorgon kommer bli väckt tidigt av sång och paket, få äta tårta och vara i centrum för en hel dag så är något fel. Den barnsliga förtjusningen är borta, och kanske betyder det ändå att jag är på väg att bli stor?

Nu till roligare saker. Jag har nämligen haft ett par fantastiska dagar fyllda av underbara vänner, hav, sol på klipporna, stan, sköna människor, glass, bad, mamma mia-bio, skratt och andra härligheter. Det är så här sommaren ska vara och kännas, och jag måste säga att Göteborg är en underbar stad! Imorgon innebär för övrigt inte bara att jag fyller arton, utan också att det bara är en vecka kvar till vi åker till Thailand igen. Som jag längtar!

Nu ska jag äta en sen frukost på altanen framför säsong fem av sex and the city!
Puss.


01:34 - Jag är nöjd.

Ok. Så här ligger det till:
Jag har haft världens goaste kväll. Då menar jag världens goaste. Vid sju-tiden blev jag nämligen upphämtad av Carin, och vi begav oss mot Öckerö och Hönö för kvällsbad, sol, glassätning i klåva hamn, och till sist upp till utkikstornet där vi fick beskåda en oerhört vacker solnedgång. Det var ett helt fantastiskt avslut på en i övrigt väldigt fin dag, och precis alla sommarlovsdagar borde sluta som denna. Det var allt jag hade att säga. Godnatt på alla fina.

Imorgon tänkte jag börja ha ett liv igen.

Okej. För att försvara mina grannar så kan jag ju såhär i efterhand säga att det faktiskt inte var Backstreet Boys version av deras låt som spelades på andra sidan häcken, utan någon lite tuffare variant. Litegranna som Rihannas "Umbrella" som det gjorts en något 'hårdare' cover på. Ni vet vilken jag menar, va? Litegranna så lät Backstreet Boys låten mina grannar spelade. Men fortfarande. Kul!

I alla fall, sedan ni sist hörde från mig, dvs snart elva timmar sedan, så har jag hunnit med massa intressant. Som att klippa Marias tånaglar. Och ja, det är väl ungefär allt. Imorgon åker jag till stan med Julia, och sedan åker jag hem till Sofie och Mathilda och sover där. Det blir bra.

Morgon PS:

Hahahaha. Mina grannar lyssnar på Backstreet Boys. Mina hårda, långhåriga grannar där pappan kör Harley Davidson. Jag tror jag nyss dog litegrann.

Thailand.





17 dagar kvar, sedan Thailand. Alltid nåt att trösta sig med.

Jag är smart.

Ni vet den däringa förkylningen som jag vid ett (eller två eller tre...) tillfälle har nämnt? Ni vet hur jobbig jag tycker den är, och hur ingenting verkar mot den? Imorse var jag så käck att jag testade en ny kur, jagärdumihelahuvudet-kuren kan vi kalla den. Maria ringer och väcker mig halv nio, klockan nio tar vi bussen till Stenkullen där vi hoppar av för att sedan gå de 6km hem igen. Jag hade ändå vett nog att klä mig varmt och ta med det där förbannade honungsvattnet i en termos, så so far so good så att säga. Efter cirka sju minuter uppstår dock ett litet problem. Det börjar regna. Och då pratar vi inte om något lätt duggregn, utan riktigt jäkla tungt ösregn. Men det var bara och traska på, låtsas gilla läget och prata om knark. Ungefär femtio minuter senare var vi inte bara hemma, utan också rejält dyngsura, och vad händer då tror ni? Jo, det slutar regna. Nämen vad fint. Tack.

Att komma ut

Ikväll trotsade både jag och Linda våra små mysiga förkylningar och begav oss hem till Johan på filmkväll. Det var en trevlig omväxling, då det känns som jag de senaste dagarna bara legat i min säng som nåt himla kolikbarn och hostat, tyckt synd om mig själv, och kollat på alldeles för mycket serier för att det ska anses hälsosamt. Så jag tyckte att jag förtjänade att komma ut och träffa lite trevligt folk. Dessutom har mitt cpöga försvunnit, ännu en anledning att fira! I varje fall så såg vi på en film som hette Trainspotting, och jag kan inte påstå att jag tyckte den var något vidare bra. Så jag somnade på soffan helt enkelt, smidigt och bra. När filmen var slut så låg jag och myste med Linda och pratade om ditten och datten tills dess att vi skulle gå hem.
Hon är så fin, så fin.

Måste bara tillägga att vi sedvanligt körde lite Alias innan vi drog igång filmen. Samuel skulle förklara "hare". Vilken vettig person som helst skulle ju säga något i stil med "ett annat ord för kanin", typ, för att göra det enkelt liksom. Men inte Samuel minsann. Nej, hans första tanke var naturligtvis "sådant som man skjuter med ett hagelgevär!". Pojkar...

Självömkan 101;

Jag har ont i huvudet. Riktigt ont i huvudet, och min pappa sitter och spelar gitarr och sjunger i köket. Jättehögt. Det är ingen bra kombination känner jag. Dessutom har jag tråkigt, och då kanske ni frågar mig varför jag inte åkte iväg till Attholmen som en Oscar föreslog tidigare idag. Det undrar jag också, men jag har visst inget bra svar på det. Allt jag vet är att det hade vart hundra gånger trevligare än det här. En tanke slår mig. Jag kanske skulle se lite Sex and the City? Det känns dock lagom pepp då jag redan sett typ tio avsnitt sedan igårkväll. Ska jag klaga lite mer? Jag kör. Halsen. Halsen är inte alls som den ska, den är tjock och den hostar. Den säger åt mig att den vill ha honungsvatten, den säger att det ska hjälpa. Vet du vad jag säger? Bullshit. Allt det där himla honungsvattnet lyckats göra är att bränna min stackars tunga. Men mår halsen bra? Icke.

Ja, då går väl jag och sätter på lite SATC då.

M & Jag

A, GI-kakan gick åt skogen och Maria missade bussen till sitt träningspass, så för att trösta henne så körde vi wii boxning i en timme. Hon - tjejen som tränar fyra dagar i veckan - blev trött. Gissa om jag blev trött. Och varm. Och nämnde jag trött? Fast egentligen var det inte så farligt. Nu sitter jag nyduschad och väntar på att M ska komma tillbaka, och observerar att jag har en retarded fluga i mitt fönster. Seriöst, typ adhd-fluga. I alla fall, när Maria kommer tror jag det blir lite Sex and the City. Hoppsan, nu kommer hon. Hon vill till torget och köpa jordgubbar, jag tror att det kräver kläder. Nu ska jag sätta på mig kläder.

A, hejdå.


GI

Just nu står det en GI-kladdkaka i min ugn, inget socker och inget fett.
Som ni förstår är detta inte min idé, utan det är Maria som har varit i farten igen.

Hönö var fint

Tja. Jag tror jag ger upp att dra en lång utläggning om hönöveckan innan jag ens har börjat. Jag nöjer mig med att säga att den var bra, vill ni sen se bilder och sådan skit är det som vanligt bilddagboken som gäller.

I alla fall. Nu tänkte jag fokusera på något viktigare, nämligen att berätta om saker jag stör mig på. Någonting som gör mig oerhört irriterad är när människor ringer hem till en utan att presentera sig. Min lillasyster har en sådan kompis, och hon gör mig lika lack varje gång. Det ringer, jag låter ett par signaler gå fram medans förbereder min supertrevliga telefonröst och sedan svarar jag glatt att "hej det är Janina!". I andra änden hör man då en pipig liten jobbig musröst som kort och snabbt pressar fram ett "hej, är Johanna hemma?". Ärlig talat! Hur svårt kan det vara att säga sitt namn och åtminstone låtsas vara lite trevlig?! Är lite vett och etikett för mycket att be om?! Att jag sedan vet vem denna personen är utan att hon presenterar sig, och att jag ogillar henne av x antal anledningar ändå och att presentationen egentligen inte gör någon skillnad är en helt annan femma. Regel nummer ett om ni ska ringa hem till mig: presentera er, eller var förevigt min ovän. Ungefär.

När jag ändå är inne på det här med jobbiga telefonmänniskor, är det bara jag som lackar ur när telefonförsäljare ringer och efter att man svarat så väntar dom typ sju sekunder innan dom säger hallå och talar om vad dom vill?! Jag får lust att dra till med en Alma och helt enkelt fräsa fram ett "men jag ska döda dig!" och sedan slänga luren i örat på dom. Ge dom vad dom förtjänar!


Heaven starts here, tonight in your arms

Sitter och lyssnar på Clay Aiken och har Hönönoja. Det känns inte riktigt bra.
Jag vill dit, det vill jag, men jag har insett hur mycket jag önskar att veckan skulle spenderas med Linda och Josse. Istället har jag sagt att jag ska sova med Alingsås + Marcus, och förstå mig rätt när jag säger att det inte känns precis lika bra. Inget ont mot er alingsåsare, ni vet nog att jag gillar er, men det känns verkligen som att denna veckan ska vara med L & J. Det är ju menat att vara vår vecka. Att sova i förtält borta vid färjeläget känns också lagom pepp om jag ska vara ärlig - det är ju svinigt långt bort från allt annat! Egentligen önskar jag att denna veckan skulle bli en exakt upprepning av förra året, fast med finare väder. Det vore fullkomligt underbart, vilka fantastiska människor jag hade att göra med då. Nej, nu ska jag inte vara sån. Jag är säker på att när jag väl kommer dit så kommer allting bli bra och lösa sig till det bästa. Åker imorgon vid ett eller två någon gång, och jag har ännu inte packat. Känns stabilt.

I love the shape you take when crawling towards the pillowcase

Yes, det bar som sagt av till stan.
Pratade med en tjej på håravdelningen på Åhléns, och hon förde ett så sjudundrande bra säljartal om Toni&Guy's torrschampo att jag helt enkelt inte kunde låta bli, så som jag tidigare förutspått hade jag med mig torrschampo hem i shoppingkassarna. Shoppingkassen. För jag köpte faktiskt inget annat tro det eller ej. Trots att det var galet varmt så blev det ett par trevliga timmar med syster, och konstigt nog så kom vi väldigt bra överens hela denna tiden. Var halvdöd på bussen hem, men mina medpassagerare slapp åtminstone de rätt otrevliga sova-med-öppen-mun-på-bussen-bilderna idag. Jag sparar det till skolan börjar och hösten smyger sig på, då kan de minsann behöva få sig ett gott skratt eller två.

Nu är det bara... Nej, jag orkar inte räkna, men i alla fall inte många timmar kvar till Liseberg. Helt sjukt vad exalterad (haha, trodde man stavade det med ett h - exHalterad) man kan vara över detta egentligen.

Göteborg

Och det blir minsann stan idag. Med lillasyster av alla människor.
Åker om en kvart, undra hur detta ska gå...

Parantes

Just det.
Vi spelade lite Wii med.

tralala, what a wonderful day!

Just nu känner jag mig helt död.
På ett väldigt positivt sätt dock. Har vart världens finaste väder, och därmed har dagen nästan uteslutande spenderats utomhus. Först ett par timmar vid Lövsjön, sedan en tripp till apoteket, pannkakor, och slutligen begav det sig av till Sofia och hennes pool i Floda. Inte helt dumt måste jag säga. Funderar på om jag ska åka in till stan en sväng imorgon, köpa torrschampo och skaffa mig ett lånekort på stadsbiblioteket. Kanske även en fika. Några frivilliga..? Helst vill jag att morgondagen ska gå riktigt snabbt, för sedan är det fredag och det betyder Liseberg. Lycklig som ett barn på julafton är jag över det.

Nepp, nu ska jag gå och bilddagboka!
Hejs.

Yesterday

Igår var jag och Linda hos Anna. Tanken var egentligen att Anna och jag skulle ut och springa där på morgonen. Jag var ärligt talat livrädd vilket det nog finns mer än en person som kan garantera, jag var helt säker på att detta var min sista dag i livet. Lyckligtvis vaknade inte Anna förrän klockan fyra, och vi kände att vi skippar det. Ren lycka från min sida. Istället traskade alltså jag och Linda bort till henne och hade det trevligt på annat vis. Kvällen avslutades med filmen Blow med Johnny Depp (ja, tack!) och Penelope Cruz (också ja, tack!) i huvudrollerna, och jag måste säga att jag gillade den. Sista tio minuterna rann det dock floder av tårar från Anna och mig, vi kunde inte ens prata på grund av allt snörvlande! Samtidigt satt Linda helt likgiltig som den kalla och grymma människa hon är, inte en min rörde hon! Jag säger bara hjärta av sten! I vilket fall som helst så blev det en trevlig dag med två trevliga brudar.

På fredag ska föresten vi tre, tillsammans med Sofia, Dristig och Fredrik, till Liseberg! Jag ser sjukt mycket fram emot det då det var år sedan som jag var på liseberg ordentligt, med karusellåkande, skratt, och magkittlande en hel dag. Det ska helt enkelt bli superkul! Skulle hemskt gärna åka och se Sex and the City-filmen med Julia någon dag nu med, men hon var inte säker på om det gick innan Hönö. Hoppas!

Nu ska jag i varje fall göra iordning lite frukost, sätta mig på en solig altan och läsa lite.
Puss!

RSS 2.0