likekindergarten

Åh. Nu har jag nyss sett klart på The Green Mile, och jössös vad den var bra! Jag känner att det där med Stephen King + Frank Darabont är en galet lyckad kombo!

Jag kan tala om att det är ett evighetsarbete att rensa bland cirkus 2000 thaibilder.
Dock ska jag nog snart ha fått ordning på det hela, och då kommer dom även läggas ut successivt på bilddagboken. Fast ni kan vara lugna, naturligtvis kommer jag inte lägga upp alla. Är ni sugna så är det i varje fall 6-22 augusti ni ska kika in. Puss!

I förrgår började tonår igen, vilket jag är sjukt glad över. Det är något speciellt med att varje torsdag få spendera sin kväll där, tillsammans med den goaste samling människor man kan tänka sig. Att få leka, skratta, prata av sig, fika och bara umgås gör hela veckan så sjukt värd. I torsdags så startade vi alltså upp igen efter sommaruppehållet, och vi gick ut starkt med mini-OS. Vi blev indelade i lag/länder och skulle sedan tävla mot varandra i fem stenhårda grenar, däribland limbo och luftgevärsskytte, så efter invigningsceremonin med flaggbärare och OS-fackla så var det alltså igång! Jag kan inte påstå att jag var särskillt bra i någon av grenarna, men fy vad roligt vi hade!

Igår morse kom jag typ fyrtio minuter tidigare till skolan då bussarna gick lite skumt, så jag gick och satte mig utanför psykologisalen. Det visade sig att IB-ettorna hade lektion där, så när dom slutade ett par minuter senare, så kom Richard ut och gjorde mig sällskap tillsammans med hans vän Hannes följande halvtimme. Trevligt! Hade en fortsatt skön dag i skolan, och rolig lunch med fina flickorna. Sedan bestämde jag mig för att ge mig själv lite ledigt, fredagseftermiddag som det ju var, för att jag skulle hinna springa lite snabbt på stan, och sedan åka hem och fixa i ordning mig snabbt inför Alingsås där vi skulle fira att Emma fyllt år i veckan.

Massa trevligt folk, grillning, och fint väder gjorde kvällen helt fantastiskt bra. Många skratt blev det, särskillt när man sitter bredvid Gustav vid matbordet, maken till skönare människa får man nog leta efter, men också när vi körde psykologen (?). Daniel var helt borta, och jag har nog inte haft så roligt åt något på mycket länge. Vid tolv, ett-tiden åkte vi hemåt, och det blev en galet skoj bilresa med pest eller kolera, och senare solocountrysång när man var som allra tröttast.

Lyckad kväll x2, helt enkelt!

Åh, jag har precis sett The Shawshank Redemption för första gången, och fy tusan vilken vacker film! Skäms över att ha kallat mig ett Stephen King fan utan att ha sett denna. Nu blev han ännu mer fantastisk i mina ögon. En vacker dag när jag får tid över (läs: post IB) så ska jag se till att läsa igenom alla King böcker jag kan lägga mina händer på.

Ok. morgonplaneringen går sådär.
Egentligen tänkte jag ta 07.55 bussen, om cirkus fem minuter alltså. Hinner jag det? Knappast. Istället får jag köra på 08.30, och eventuellt komma lite försent så jag ger Dickson ännu en anledning till att slå mig. Fast å andra sidan kanske han på nytt slås av min charm så fort jag kliver in genom dörren, han inser hur mycket han saknat sin favoritelev under sommaren som gått, och allt vad Extended Essays och förseningar heter är som bortblåst? Kanske.

Idag traskade jag ner till stadsbiblioteket efter skolan och skaffade mig ett lånekort, jag tyckte nämligen det var litegranna på tiden nu. Tanken var väl att jag skulle leta upp lite material till min Extended Essay, vågar inte dra ut på det så mycket mer nu då Dickson antagligen kommer döda mig imorgon när han får höra att jag inte ens har min research question klar. Men inte gjorde jag det. Istället begav jag mig ner till stan och träffade min fina Sofie. Vi satte oss på Fröken Olsson och fikade och pratade om himmel och jord, och allt däremellan. Som att hon och jag ska köra en mysig London-weekend tillsammans i vinter. Som jag längtar!

Det har varit en bra dag idag. Första riktiga skoldagen då vi följde schemat, och det har känts helt okej! Fick mitt busskort av Francois, och på biologin fick vi information om vår field trip om två veckor, vilket jag faktiskt tycker ska bli ganska intressant och skoj. Hade också en trevlig håltimma med goaste Amanda, och vi fick sluta tidigare från svenskan, så ännu kan jag inte klaga känner jag. Appropå svenskan, så ska tisdagslektionen bli en HL-lektion, vilket betyder att jag inte kommer behöva gå på den, vilket i sin tur betyder att jag inte alls kommer behöva sluta halv fem, utan kvart i tre hädanefter! Gött jäkla mos, säger jag.

Dag två, och peppen hänger alltså kvar!
Puss.

Tro det eller ej, men det är faktiskt lycka att vara tillbaka i skolan. Jag tycker om alla IB-barn något enormt mycket, och att veta att vi tillsammans kommer ta studenten om mindre än ett år känns overkligt men helt fantastiskt. Var galet roligt att träffa alla igen, och jag har bestämt mig för att mitt sista år på Hvitfeldtska kommer gå både fort och bra. Jag har skaffat mig en helt ny inställning till skolan, och jag känner mig mer peppad än någonsin. För detta ska gå vägen!

EN VECKA, sedan är det äntligen dags för säsong två av Gossip Girl.
Som jag längtar!

Måste bara lägga in en bild från bröllopet i lördags. Isac och Frida. 
Dom var så otroligt vackra, och vigseln var jättefin. Isac sjöng en sång för sin brud och jag grät. 
Jag är så väldigt lycklig för deras skull.

    
     Hear these words
     My soft voice speaks only truth
     I will reveal myself to you
 

     So come stay with me, my dear
     Dwell in grace
     All that I am I will complete in you


     You are beautiful, my love


     I'll never leave you
     My hand lies upon your head

Så var man hemma.
I fredags klockan 09.05 landade planet i Göteborg, och jag fick äntligen känna svensk mark under mina fötter igen. Har var sexton riktigt härliga dagar med värme, sol, bad och makalöst god mat. Thailand är ett galet land, med galna människor, som jag inte kan låta bli att älska, och att det är så fantastiskt vackert gör ju inte saken sämre. Dock är det väldigt skönt att vara hemma igen, att umgås med, och hela tiden vara så tätt inpå sin familj i nästan tre veckor gör att man längtar hem till lite vettiga människor igen. Är skönt att träffa vänner, och till och med skolan ser jag fram emot så man kommer in i lite rutiner och får dagarna lite mer strukturerade igen.

Skolan. Imorgon börjar mitt sista gymnasie år. Trots att jag egentligen är livrädd så känns det bra, för jag har gett mig sjutton på att klara det här. Jag har en känsla av att jag kommer ha många långa och mörka höstnätter med tonvis av läxor framför mig. Jag kommer tvivla på mig själv, jag kommer gå ner mig totalt, som jag alltid gör under den mörka halvan av året. Jag kommer ångra mitt val tusen gånger om och jag kommer vara ett vrak när Maj och finals närmar sig. Men. Jag har kommit underfund med att det är okej. Jag kommer klara det. It's always darkest before dawn. Och vilken gryning sen - balen, studenten och livet.

Har haft ett riktigt fint avslut på mitt sista sommarlov. Thailand och en fantastisk helg med massa människor jag tycker om. Har hunnit med en skön kväll i Alingsås med dess makalöst bra människor, ett fantastikst bröllop då min fina vän Isac gifte sig med sin Frida, Bio x2 - Barnhemmet och Batman - med favoriterna, och framför allt en massa skratt. Kunde knappast ha slutat bättre.

Fortfarande vaken. Åker om mindre än en halvtimma.
Bara så ni vet.

Om fyra timmar, give or take, så åker vi.
Har jag packat? Nej. Har jag koll på vart mitt pass är? Nej. (Lyckligtvis hade mamma det.) Vet jag ens vad jag ska ha med mig? Nej. Kommer jag glömma en miljon saker? Troligtvis.

Kommer sakna rätt många. Ni vet väl det? Puss!

Jag har precis avslutat ett samtal. Strax över fyra timmar långt blev det. Med Mattias av alla människor, totalt otippat att han skulle palla så länge, men sjukt trevligt för min del! Nu blir det nog till att sova, klockan är ju ändå halv fyra. Puss och godnatt!

Idag har jag och Sofie stekt på Saltholmen. Flera timmar. Resultat? En väldigt bränd Janina. Jag tror inte det finns en enda del av mig som inte är röd. Men jag är minsann nöjd ändå, det är nämligen en bra röd, en sån röd som blir brun. Det är i alla fall vad jag försöker intala mig, det är ju ändå positiva veckan...

För övrigt köpte vi med oss massa bullar och wienerbröd att fika på när vi åkte ut till klipporna. Min sommar i ett nötskal: allt som är onyttigt går ner. Glass, bullar, chips, glass, pizza, godis, kakor, mer glass... ja, ni hajar. Jag äter konstant, och större delen av det jag stoppar i min mun är inte nyttiga ting. Hittills har min ursäkt varit att det är sommarlov. Men jag tycker inte det håller längre. Just därför är det ju så himla käckt att jag har släktkalas imorgon.

Idag försökte jag pussa min 15-åriga lillebror.
Uppenbarligen gillar dom inte sånt. Känslig ålder eller nåt.