makes me wonder if I only built it all to watch it fall
Det värsta är att du inte tycker du gör nåt fel, eller reflekterar över hur jag känner.
Blöh.
Exams start tomorrow med. Göttmos.
Underbara måndag.
Olivia, Janina, Emil, Tobias och Sandra kände visst allihopa att dom inte var så pepp på skolan en måndag som denna, så istället har dom spenderat dagen hemma. Nu kan jag ju inte tala för alla andra, men jag har faktiskt utnyttjat dagen på bästa möjliga sätt för att sudda bort skuldkänslorna. Biologiplugg för hela slanten har det varit idag, från det att jag gick upp tills nu, då jag bestämde mig för att ta en liten, liten paus.
Har fixat summaries för kapitel 2, 4, 6 och option A, så nu är det bara lite kvar. Känns gött. Läst massa i böcker, och renskrivit notes vilket för övrigt är ett evighetsarbete. Hela köksbordet har, bokstavligt talat, svämmat över med mina böcker, anteckningsblock och stenciler. Precis detta är varför jag älskar IB, jovisst...
Nä, back to work! Lite psykologi och ekonomi ska jag försöka klämma in med.
Puss!
That's how I feel whenever you ain't there, there's no air
Lustigt. I torsdags när jag åkte hem från skolan var jag galet trött och asocial, så jag satte mig allra längst bak för mig själv i bussen med musik i öronen. På centralen hoppar det på två små killar som naturligtvis springer och sätter sig längst bak bredvid mig, och pappan följer efter. Där gick min lugna bussresa hem tänker jag och suckar. Men musiken är halvlåg och efter en stund så inser jag att de här två pojkarna sitter och pratar engelska med varandra. Jag blir alltid så chockad och förvånad när någon så liten kan tala så bra engelska, även om detta uppenbarligen var deras modersmål. I alla fall så sänker jag musiken och sitter och tjuvlyssnar på de här små söta pojkarna och ler åt allt gullligt dom säger. Sedan somnar jag. När jag vaknar så finner jag att dom fortfarande sitter bredvid mig, och jag förstår att det faktiskt måste vara Gråbo dom ska till, konstigt nog. Ännu skummare blir det när dom hoppar av samma hållplats som jag, vilket är lite av ett industriområde typ, och jag fattar ingenting. Jag går hem, ser ett avsnitt av american idol (David & David i final, YES) och sedan springer jag iväg till sista tonår innan sommaren.
Gissa vem som sitter framför mig när jag kommer dit, en sisådär kvart försenad? Amerikanska pappan såklart! Läget var nämligen som så att vi hade besök av en internationell bibelskola mellan torsdag och söndag, och det visade sig att de här grabbarna som jag suttit bredvid i bussen i nästan en timme utan att ha sagt ett ord till, också var några av dom som skulle vara med på tonår. Sjukt lustigt tyckte jag, och pappan som hette Todd såg riktigt förvånad ut han med. Kvällen var i vilket fall som helst galet rolig och det var trevligt att få lära känna lite nytt folk. Vi lekte diverse lekar med dem, och vid fikat satt jag och prata med två amerikanska tjejer vid namn Esther och
Men detta är självklart inte allt. Idag när jag tog bussen in till stan för att träffa Sofie, så sitter naturligtvis Todd och hans två söner där på bussen igen! Jag kunde inget annat än att skratta åt alla dessa skumma sammanträffanden, och han kände nog likadant. Fick i vilket fall en go bussresa in till stan, Todd var riktigt trevlig och berättade massa om sig själv och intresserade sig även för mig och vad jag hade att säga. När vi kom till Göteborg hjälpte jag dom att ta sig till Marklandsgatan där småkillarna skulle springa något mini-lopp. Dom hoppade på 16 bussen, vi sa hejdå, och det var antagligen det sista jag såg utav någon av dom. Skumt hur folk poppar in och ut ur ens liv hela tiden utan att man egentligen tänker på det.
Natt.
And I get so lost in your eyes
Om tjugofem minuter åker jag till bästa Sofie, det var för längesen nu.
Sedan är det pluggande för hela slanten. Framförallt ekonomi, biologi och psykologi.
En vecka kvar innan EoY, och jag vill bara gråta när jag tänker på det.
Hej.
It's you and me, moving at the speed of light into eternity
Denna lördag har det vart full rulle, hela dagen, och folk har kommit över titt som tätt. Idag är det nämligen Jimis födelsedag, så imorse väckte vi och grattade honom, sedan har vi haft släkt över på lite mat och firande, och nu under kvällen så har representanter från fyra av de fem familjer som vi umgås mest med kommit hit. Dom är fortfarande kvar, så nu är det fullt med barn på övervåningen, och fullt med vuxna i köket. Full rulle alltså. I alla fall så satt jag precis och pratade med Nettan, en av de vuxna, om lite allt möjligt och kom så småningom in på scrapbooking som hon sysslar med. Hon gör även galet underbara kort, fick bland annat ett jättefint när jag konfirmerade mig som jag till och med tror jag sparat det i någon låda för att det är så vackert. Men iaf. Scrapbookingen. På sista tiden har jag blivit jättesugen på att framkalla en massa vackra, galna och roliga kort och sätta mig ner och göra fina album så att jag kan minnas allt fint jag varit med om. Söta Nettan gav mig massa bra tips och saker jag skulle tänka på inför starten, hemsidor att checka in, erbjöd mig tillgång till hennes galet stora materialförråd, och jag blev så otroligt sugen på att sätta igång redan nu! Dessutom så borde jag kunna få creativity-CAS points för detta, vilket gör mig ännu mer pepp. Så summan av kardemumman är: scrapbooking nästa!
För övrigt kan jag chocka er alla med att tala om att jag faktiskt tittade på hockey igår! Egentligen hatar jag ju hockey, men kyrkan visade VM-matchen på storbild och eftersom jag kände mig så otroligt instängd och geggig hemma i mitt rum, så kände jag att varför inte gå dit och kolla ändå. Jag kan inte påstå att jag var speciellt inne i det hela, och efter det att mina två första frågor var "vilka är sverige?" och "vilken sida ska vi göra mål på?" så gav nog de andra upp på mig. Så jag satt helt enkelt och kubade när dom spelade, och socialiserade mig i pauserna. Grymmegrabbarna var där, finaste Linda + ett litet tonårsgäng likaså, så det var gött!
Vet ni vad? Nu ska jag köra igång lite Rascal Flatts och börja välja ut lite framkallningsbilder. Jag är fett pepp på detta! Puss på er!
"Får man ha får på planet?"
Började med en otroligt ineffektiv engelskalektion. Jag och Tobias (eh, mest han) satt och tog sjukligt heta bilder med min mobilkamera, haha, galet kul var det i alla fall. Vid lektionens slut går jag fram och pratar med Dickson, och lägger fram min (Olvias egentligen, hon är bäst) idé för min Extended Essay. Han var helpå, och verkade tycka att det var en jättebra idé, och detta gjorde mig så himla glad! Är så otroligt nöjd och lycklig över att jag får skriva om något som verkligen intresserar mig, och som jag tycker är så kul. Så detta var helt klart en av dagens höjdpunkter!
Andra höjdpunkten på dagen var det faktum att jag åkte till Trappanér på kvällen. Superkul och händelserikt!! En man som talade rumänska med mig när jag (försökte) hjälpa honom att hitta kläder, två män som ville gifta sig med mig, storbråk, massa snack med Timmy som är en supertrevlig volontärkille, mannen som berättade hur han kan få växter att växa fortare, och sår att läka, genom tankekraft, häng med nya bekantskaps-volontärer osv! Det är verkligen så himla roligt att vara där, och jag går alltid därifrån helt glad och varm i kroppen, och med ett leende som jag inte kan sudda ut. Jag älskar det!
Nu är jag iaf supertrött, tänkte bara skriva detta och tala om att jag inte alls är något deppo-vrak som de senaste inläggen har indikerat. Eller, jag var ju lite sån då, men nu är allt återställt till det rätta igen, skönt!
Vart fall, sängen kallar!
Puss på er alla söta!
I am falling from the world I used to know
Tre fina pojkar har räddat mig idag.
Ni är bra, tack.
I'm older, should be wiser, still I never seem to learn
Jag hatar när det blir såhär, jag hatar att behöva känna såhär, jag hatar att det i slutändan alltid blir såhär. Jag är lättirrriterad, grinig, sur och elak mot min omgivning, jag känner mig som ett manodepressivt vrak och jag vill bara lägga mig ner och gråta ur mig allt. Jag hatar att jag är så oerhört löjlig och onödigt sentimental, och mest av allt hatar jag det faktum att jag sitter och tycker synd om mig själv, istället för att göra någonting åt situationen. Att jag gör något relativt litet till något enormt.
Igårkväll var det bra för en stund. Jag kollade på Top Model, och det var inte det i sig som var det fantastiska, utan att jag gjorde det liggandes med Sandra bredvid mig. För en liten stund kändes det som att de senaste tre och ett halvt åren inte existerat alls, och jag var tillbaka i sjuan med en av mina absolut bästa vänner. Skrattandes. Och då var allt fint.
Ibland önskar jag att tiden bara ville stanna, att inget ville förändras. Jag saknar hur det brukade vara, men samtidigt vet jag inte om jag skulle vilja leva i den tiden för alltid. Att man växer ifrån människor man tidigare stått så nära är aldrig kul, men kanske är det nödvändigt. Jag vet inte, men vad jag vet är att den lilla stunden med henne igår räddade min kväll, och det kändes otroligt skönt. Tänk att något så litet kan göra så mycket ibland.
Sist men inte minst så vill jag ha sommar. Jag behöver det nu mer än någonsin.
Weight of the world
Like the world is spinning much too fast, and you're falling throught the floor
Some folks say that we've been blessed and I know deep down they're right
But when you're feeling cold, alone and desperate and can't get through the night
It seems the only time you test your wings, you're crashing through the sky
Unbreakable. Don't you wish you were unbreakable?
Here comes the sun, do do do do
I morse började jag dagen med att förutspå att detta skulle bli en väldigt bra dag. Såhär på kvällen, med facit i hand, så får jag nog säga att jag hade rätt. Ett par saker har varit mindre bra, men på det stora hela så har det varit en väldigt fin torsdag. Först och främst insåg jag att jag typ hade sovmorgon, så jag kunde hålla ett lugnt tempo på morgonen vilket jag tyckte var oerhört skönt, det har varit alltför många stressiga morgnar det senaste.
Första lektionen blev Svenska, men eftersom vår lärare hade något möte efter en dryg halvtimme, så spenderades nästan hela den lektionen ute i solen. Fruktansvärt skönt. Dessutom fick vi sällskap av goaste IB-ettan, Olivia, vilket var galet trevligt. Hon joinade även oss på lunchen, som för övrigt var i en klass för sig, har inte skrattat så mycket på länge. Det behövdes nog lite :) Efter detta så var det dags för ekonomilektion som var en av dagens icke-höjdpunkter så att säga. Men det var bara att genomlida, hade Clay i öronen så det funkade. Detta följdes av drygt två timmars håltimma som spenderades med Emma. Första halvan ägnade vi oss åt studier, sedan gick vi till babma och hade världens bästa snack över müsli, haha. Det kändes i varje fall bra, och jag gillar den tjejen mer och mer måste jag säga. Biologilektion där i princip bara plastade in våra nya, fina böcker, och tog lite notes, sedan fick vi springa ut i solen igen, äntligen.
Det bar iväg på presentjakt med sjukt onda fötter, och sedan bussresa hem med Sandra vilket också var galet trevligt. Dagen avslutades med ett besök på tonår där vi åkte iväg till Ljungslätt. Nostalgi på det stället säger jag bara! Hursomhelst var även det jätteroligt och mysigt. Nu tappade jag helt plötsligt lusten att skriva, så jag avslutar helt enkelt. Psykologiprov imorgon, galet dåligt kommer det gå :)
puss.
Around my heart is where I draw the line
Nu ska jag sova. Imorgon ska jag återgå till End of Year-pluggandet som fick ta sig en paus idag, fixa klart min CAS-diary och framförallt ordna med Extended Essay. Hjälp, IB tycks inte om för tillfället.
Godnatt!
"Jag har sex varannan dag!"
Jag har kommit på att jag har galet många fina människor i min närhet som gör mig lycklig, och jag är sjukt tacksam för att jag har dem allihopa. Med det sagt så går jag nu och lägger mig! Godnatt!
