Blod

I måndags gjorde jag det coolaste någonsin. I alla fall det coolaste på länge. Jag gjorde nämligen ett besök hos Droppen Nordstan och lämnade bort en sisådär halvliter av mitt blod. Trots att nålar är bland det värsta jag vet (jag kan säga att jag inte var ett dugg kaxig när jag låg där med en fet kanyl i armen och tömdes på blod) så känns det nu efteråt som att det var så sjukt värt det. Sjukt värt!! Var inte alls lika farligt som jag trodde att det skulle vara, och mitt nya livsuppdrag är nu att värva folk till blodgivning. Så om ni inte redan gör det - DO IT!

Dock måste jag bara tillägga att anledningen till att det gick så bra som det gick (dvs. att jag låg kvar och inte gråtandes rusade där ifrån) är Mattias! Hur bäst är inte killen?! Han följde med som moraliskt stöd och stod bredvid mig hela tiden och frågade mig om min balklänning och pratade om studenten, allt för att få mig att tänka på annat. När en sköterska kom och sa att dom hade tid för honom så frågade han om han inte kunde få vänta tills jag var klar så jag slapp ligga själv. Bäst är han!

Ett annat plus med hela denna processen, förutom det uppenbara att jag kan rädda människor, är att jag fick veta vilken blodgrupp jag tillhör! AB+ är jag minsann, vilket endast 5% av svenska folket har! Förstår ni hur speciell det gör mig?! Det innebär hursomhelst att jag kan ta emot alla typer av blod, men jag själv kan bara ge till andra AB+. Ho ho, speciell egoist är jag! Men detta betyder ju praktiskt taget att jag är säkrad! Nu vill jag bara springa ut på motorvägen, bli påkörd av en lastbil, bara för att jag vet att allt blod funkar på mig! Janina lurar döden, så lätt tar han mig inte minsann! Nej okej, jag bara skoja - ta i trä, ta i trä...

Nu ska jag färga håret,
Hej!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0