likekindergarten

Idag har varit en sådandär dag då jag egentligen inte har gjort något vettigt. Jag har halvstädat, jag har slösurfat och jag har lightpluggat. En sådandär dag som skulle kunna kännas som världens jobbigaste tack vare rastlöshet och inaktivitet, men istället känns det skönt. Jag är glad och bortser man från lite huvudvärk så mår jag bra. Och det är ju bra.

Vad jag inte gillar dock är alla ups and downs. Som i fredags, vad hände där? Jag gillar inte att mitt liv ska gå från en extrem till en annan, att jag antingen ska vara spudlande glad och full av skratt eller att jag ska vara deppigaste nervvraket där minsta lilla blir till världens största. Är det en positiv extrem så kan jag gå med på det, men kan vi inte bara skippa de negativa? Att konstant få gå omkring och känna sig som ett lyckopiller, det hade vart nåt. Jag orkar inte med deppdagarna, och jag vill inte banga så många roliga händelser som jag har gjort i höst.

Igår var hursomhelst en bra dag. En riktigt bra dag, och att få träffa Lisa gjorde så mycket. Hon är en sådandär person som det räcker att tänka på för att man ska bli på superhumör. Hennes härliga skratt och vackra ögon. Fy vad jag gillar henne.