likekindergarten

Idag har varit kass. Åtminstone väldigt händelselös och seg om man bortser från den stund Maria var här. Hon tittade nämligen förbi någon timma och vi la oss på ute i gräset för some catching up. Och det behövdes kan man ju säga! Jag vill inte ens tänka på hur längesen det var vi sågs, men om jag säger att hon inte visste någonting om mina student/balplaner och jag inte visste något om det faktum att hon ska åka ner till Florence och plugga grafisk design i höst, så får ni en bild av att det är ett bra tag sedan sist. Det fina med Maria dock, tjejen som är en av mina absolut bästa och äldsta vänner, är att det spelar ingen roll hur lång tid som passerar mellan det att vi ses, för när vi väl gör det så är det som att ingen tid förflutit alls. Vi är liksom ett, hon och jag. Vi är så olika, men ändå så fruktansvärt lika. Vi förstår och kan varandra utan och innan. Vi har alltid galet roligt ihop, och vi delar tusen och en underbara minnen. Hon är bland de bästa helt enkelt. Tyckte bara ni skulle veta det.