likekindergarten

I ett försök att komma över min ilska över hur boken slutade, och det faktum att det började råsnöa igen, så satte jag på hög musik och började städa upp rummet. Det flöt liksom på ganska så bra ett tag, men det är just det där "ett tag" som är problemet. Jag städar aldrig någonsin klart mitt rum, utan det blir alltid halvstädat, för att dagen efter vara ordentligt nedstökat igen, med kläder och papper och annat skit i en enda röra mitt på golvet. Jag tror att, totalt sett, så är mitt rum städat max två veckor om året, och mina vänner vet att detta faktiskt är bokstavligt talat. Det är hel sinnessjukt, och jag tror att det ligger någon slags förbannelse över mig.

Men egentligen, om man tänker efter, så trivs jag nästan bättre när det är stökigt, det blir liksom så mycket lättare att hitta saker och ting om allt redan ligger framme, dvs. redan ligger på golvet. Jag tror att om jag hade plockat upp och in alla saker så skulle jag aldrig hitta dem när jag faktiskt behövde det. Trots detta så ska jag faktiskt försöka städa upp sista halvan med, det gör trots allt min mor väldigt glad när mitt rum är städat, och i och med att jag tigger stockholmsresa med allt som det innebär av henne, så tycker jag att det är en god idé att hålla sig på god fot med henne nu.
Hejs!