Hur många jag?
Egentligen borde jag kanske sova nu med tanke på vad som ligger framför mig i veckan.
Men först tänkte jag bara se om jag kunde få ut något vettigt här. Häromkvällen kom jag att tänka på en grej nämligen. Det jag kom att tänka på varr hur många olika "jag" jag har. Vad jag menar är alltså hur man ofrivilligt eller frivilligt förändrar, och försöker anpassa sig själv och den man är, beroende på i vilket sällskap man befinner sig i. Helst av allt vill jag, förmodligen alla, tro att dom är sig själva i alla lägen, oberoende av vad omvärlden tänker och tycker. Samtidigt tror jag att det är ganska svårt idag. Det känns som om utomstående åsikter spelar allt för stor roll, och att man strävar för att se bättre ut i andras ögon, istället för i sina egna. Och nu låter jag som en moraltant, met är ju trots allt det som är det viktigaste.
Jag undrar hur många olika Janinor det finns. Antagligen beter jag mig väldigt annorlunda beroende på var jag är, och vem jag är med. Jag tror att mina äldre kompisar känner en annan Janina, än vad dom i till exempel skolan gör. Det känns ganska konstigt när man tänker på det. Men varför gör vi så egentligen? Varför ska jag låta bli att göra det jag tycker är kul, bara för att tillfredställa någon annan? Vad gör det om någon råkar tycka att man är konstig, om någon skrattar åt mig? Så länge jag själv har kul och mår bra, så spelar väl resten av världens åsikter ingen roll? "The more you laugh at yourself, the less it hurts when someone else does it". Sant.
Jag vet egentligen inte vad poängen med hela detta inlägget var. Som så många andra gånger finns det nog ingen. Bara massa tankar som flyger in i mitt huvud och bygger bon. Men sedan så kläcks inte äggen. Hela grejen går liksom förlorad. Meningen med det hela, syftet, det bara säger Poff! och försvinner. Dör ut. Och ja, det var nog den konstigaste liknelsen jag gjort i hela mitt liv... Men faktum kvarstår:
Hur många jag finns det egentligen?
