American Idol 8
"Men Janina, det gäller bara att lägga träningen på en nivå som passar dig. Lägg en bulle på bordet, och dig själv på golvet, då kommer du ju helt plötsligt vilja göra situps!"
Tack, Mattias, för dina ärliga och härliga komentarer!
Bortsett från dissen ovan (som jag i och för sig hade sjukt kul åt, no hard feelings!), så har jag haft en alldeles ypperligt trevlig dag. Inte minst på grund av att jag idag kunde ladda ner premiäravsnittet av den åttonde säsongen av mitt favoritprogram - American Idol. Jag är väldigt medveten om att de flesta suckar högt och himlar med ögonen åt detta, men i mina ögon är det banne mig det bästa som finns!
Jag älskar allt, verkligen allt, med det. Att få följa juryn över hela USA i deras sökan på vinnaren, auditions som man hysteriskt skrattar och gråter om vartannat åt. Att hitta den där personen som har det lilla extra, som har det, och att sedan vecka efter vecka få följa denna person med spänning för att se om just ens egen favorit går vidare. Tusen och en fantastiska framträdanden, och lika många sågningar av Simon Cowell. I år satte jag nog även rekord då det tog mindre än två minuter för mig att börja grina - så fantastiskt tycker jag att det är. Jag har ingen aning om hur eller varför, men på något underligt sätt så får detta program mig att bli den mest emotionella människan i världen. I korta drag älskar jag American Idol.
Ne ok, nu svävar jag iväg. Detta var ju helt onödigt. Slutsatsen med detta inlägg var att jag inte hade något att säga. Puss!
Tack, Mattias, för dina ärliga och härliga komentarer!
Bortsett från dissen ovan (som jag i och för sig hade sjukt kul åt, no hard feelings!), så har jag haft en alldeles ypperligt trevlig dag. Inte minst på grund av att jag idag kunde ladda ner premiäravsnittet av den åttonde säsongen av mitt favoritprogram - American Idol. Jag är väldigt medveten om att de flesta suckar högt och himlar med ögonen åt detta, men i mina ögon är det banne mig det bästa som finns!
Jag älskar allt, verkligen allt, med det. Att få följa juryn över hela USA i deras sökan på vinnaren, auditions som man hysteriskt skrattar och gråter om vartannat åt. Att hitta den där personen som har det lilla extra, som har det, och att sedan vecka efter vecka få följa denna person med spänning för att se om just ens egen favorit går vidare. Tusen och en fantastiska framträdanden, och lika många sågningar av Simon Cowell. I år satte jag nog även rekord då det tog mindre än två minuter för mig att börja grina - så fantastiskt tycker jag att det är. Jag har ingen aning om hur eller varför, men på något underligt sätt så får detta program mig att bli den mest emotionella människan i världen. I korta drag älskar jag American Idol.
Ne ok, nu svävar jag iväg. Detta var ju helt onödigt. Slutsatsen med detta inlägg var att jag inte hade något att säga. Puss!
Kommentarer
Trackback
