likekindergarten

För ett litet tag sedan satt jag och pratade med en vän över en fika och samtalet gled in på relationer, och då en specifik sådan. Jag berättade att jag inte trodde på att personen i fråga tyckte om mig, för att jag själv inte kunde se vad denne såg i mig. Min vän sa då till mig att jag har på tok för dåligt självförtroende och att jag undervärderar mig själv. Till saken hör att de senaste åren tycker jag att jag har utvecklat en rätt bra självkänsla. Det betyder inte på några vis att jag ser mig själv som perfekt eller att det inte finns saker som jag skulle vilja ändra på, men det betyder att jag kan känna mig nöjd med den jag är trots mina tillkortakommanden. Det kommer alltid finnas människor i min omgivning som är smartare, snyggare och roligare än vad jag själv är, och jag är både väldigt medveten om och okej med detta faktum. Men i och med att vännen som sa detta till mig är mycket intelligent och har visat sig ha en otrolig förmåga att kunna läsa av mig i olika situationer, så har jag tänkt en hel del på detta sedan dess.

Jag har funderat över vad ett bra självförtroende egentligen innebär, reflekterat över hur viktigt det är att ha, och effekterna av att inte ha det. Jag gick så långt i mina funderingar att jag köpte en bok, Självkänsla nu! av Mia Törnblom. Det kändes som en väldigt cheesy grej att göra, och jag både skämdes och skrattade åt mig själv i kassan. Jag kände inte att jag var i något speciellt behov av en självförtroendeboost just för att jag de flesta dagar kan vara nöjd med att vara jag. När jag kom hem började jag dock att läsa direkt, och redan i första kapitlet så fick jag mig en rejäl tankeställare. Mia talar om hur vi tenderar att betygsätta oss själva på en skala, hon skriver att "Om jag känner mig som en 'minus 1' klarar jag inte av att uppskatta en person som är '5,0' utan att hitta något fel på henne." Jag insåg att detta är så fruktansvärt sant. Det är många gånger som jag har kommit på mig själv med att tala illa om andra människor, att desperat försöka hitta fel på folk som man av en eller annan anledning inte känner gott inför. När jag läste detta citatet så insåg jag att anledningen till att jag gör detta inte är för att jag är en ond person, utan på grund av en rädsla att andra ska se mig underlägsen någon annan.

Denna insikten kändes väldigt paradoxal, eftersom jag långt tidigare insett och accepterat att det alltid kommer finnas så många människor som är bättre än mig. Varför skulle jag då plötsligt känna ett behov av att bekräfta mig själv genom att hitta fel hos andra trots denna vetskapen? Det är ju så fruktansvärt löjligt! Min vän fick som svar på tal att det inte är dåligt självförtroende utan snarare en självinsikt. Ett dåligt självförtroende innebär ju inte bara att man får svårt att uppskatta människor i sin omgivning, utan även sig själv. Är inte mitt resonemang om självinsikt ett bevis på detta? Jag tänker att kanske har jag inte kommit så långt ändå.

Stan med Sofie idag. Tanken var att vi skulle simma, men vi insåg rätt snabbt att vi inte var speciellt sugna på detta och resonerade att all gång under en shoppingdag i Göteborg är träning nog. Sen var det inte mer med den saken. Sofie köpte vinterjacka och jag spenderade lite pengar på Make Up Store. Hur mycket behöver vi ju inte tala om (speciellt med tanke på att jag senast var där för sex dagar sedan) men det var i alla fall tillräckligt för att få en free gift. Det var kul tycker jag och nu luktar jag jordgubb.

Vi var även på svenska mässan en sväng där dom hade lite utlandsstudier-special och jag förvånade mig själv när jag insåg att jag var toksugen på forensic science. Det är ganska ironiskt, för när folk har frågat mig vad jag vill plugga i framtiden så har jag svarat att jag inte alls vet. Däremot har jag vetat vad jag inte vill läsa, och naturorienterade ämnen har alltid hamnat längst ner på listan. Om jag skulle välja att studera forensic science så skulle jag i princip enbart läsa ämnen relaterade till biologi och kemi i minst tre år. Det är lite komiskt tycker jag.

I övrigt löste sig situationen ganska så bra. Och nu tänker jag sova.

Dagen har bestått av en hel del bra saker. Simma med Sofie, vackert väder, långpromenad med grabben, Ben & Jerry's New York Super Fudge Chunk, samtal med J och Gossip Girl synkande med Eric. I övrigt har jag fortfarande ångest över vad jag ska göra av en speciell situation. Nu tänker jag sova på saken och hålla tummarna för att det hela slutar med att jag väljer rätt.

Sitter och reflekterar över helgen och inser att fika med D var höjdpunkten.

Förnyat passet, kollat löjligt mycket på one tree hill, spenderat pengar, gett upp, hängt på Orust med härligt folk men inte gillat läget ändå, ätit Ben & Jerry's, funderat, bevittnat midnattsbråk på centralen i väntan på buss, träffat Amanda, kommit att älska Anna Anka och "Svenska Hollywoodfruar" är andra saker jag haft för mig to name a few. Allt som allt en ganska slow helg.

Tack för mig.

Linda, jag är så otroligt glad för din skull!

Två månader. Så länge har det gått sedan jag sist skrev här. Jag känner att jag just nu har många tankar som cirkulerar omkring, och att ventilera här vore fint. Men jag vet inte om jag kan. Inte fullt ut.

En av dessa saker kom upp till ytan ikväll. Tack vare L. Det var första gången som jag erkände det högt utan att samtidigt försöka förklara bort det. Jag tror det var nyttigt.

Jag lyssnar på Rascal Flatts och tänker att detta inte är något jag vill ångra så småningom. All I can hear in the silence that remains, are the words I couldn't say. Men jag vet inte om jag kan. Det finns för många "tänk om".

Sedan finns även det motsatta problemet där jag beter mig lite för själviskt för att kunna tycka om den jag är. Det är svårt när man balanserar mellan två alternativ - att såra och att såra. Vad gör man egentligen i ett sådant läge?

Ställde frågor angående dessa livets val och kval tidigare idag, och bad iPod Shuffle ge mig svaren. Fick mig ett gott skratt och även en och annan liten tankeställare.

On a happier note så är jag crazily excited över diverse konserter och spelningar i höst - Erik Hassle, Joshua Radin, Taylor Swift, Ole Börud, Samuel Ljungblahd och Kirk Franklin.
Det kommer bli kanon!

Hur vet man om känslor är äkta?

Är det tanken på att någon faktiskt skulle kunna tycka om mig, eller personen själv, som lockar? Kanske finns det ingenting där. Kanske är jag bara för rädd för att våga chansa.

Picknickfestivalen var awesome.

Kanonväder hela dagen, grymt god mat och dricka, toppenbra musik, och en hel massa härliga människor. Festivalen avslutades med Elefant som var lika fantastiska som alltid. Dom körde nya singeln När du går (som är hur underbar som helst), och även lite från nya albumet blandat med gamla godingar som superman och lagar din mat. Jag var i extas. Som alltid när det kommer till dessa grabbar. Fruktansvärt bra dag som knappast kunde ha blivit bättre om ni frågar mig.

Igår var väldigt bra.
Jag har så väldigt mycket bra dagar nu för tiden.
Det tycker jag är trevligt efter all IB hets.
I alla fall.
Studentfirande för både Amanda och Erik - Grattis!
Kvällen var sjuk men galet rolig!
Mölndals förortskids är underskattade kan man tycka.
Stockholmsbrats med för den delen.

Idag är det picknickfestivalen som gäller.
Elefant, Eldrupeed och Killkören.
Plus massa annat gött som jag inte har koll på.
Bra så!